Ett första litet test-inlägg bara för att se hur det här egentligen fungerar.
Sist jag bloggade var verkligen inte igår, men hade ändå hoppats att min gamla blogg skulle vara brukbar. Så var icke fallet, hela skiten tycks ha försvunnit.
Lite trist, hade gärna haft den kvar, om så enbart för att läsa den själv. Skrev ju en hel del och det hade varit roligt att spara till "äldre dar". Tacka vet jag den gamla hederliga skrivkonsten, hehe. Vet inte hur många dagböcker från förr jag har undanstoppade i diverse väl valda vråer.
(Där fick jag genast en idé! Utdrag ur dagböcker anno 90-tal kommer vid senare tillfälle publiceras ocensurerade här, läses på egen risk...)
Fick problem från steg ett med denna blogg så det är oklart hur länge den orkas med av mig (eller jag av den).
Men, som sagt, ett första försök här och nu!

Marie heter alltså jag. Ni som känner mig har med största sannolikhet fått adressen hit. Ni som inte gör det har väl haft oturen att hamna här på nåt jäkla vänster ändå.
Försökte mig på en någorlunda välformulerad presentation av mig själv under den käcka lilla bilden jag lyckades infoga, men resultatet blev ju tämligen torftigt. Ålder och namn och "läs själva" var det som fick plats i slutändan, efter otaliga försök att skriva mer men utan framgång då texten klipptes bort när denna nya spännande bloggsajt tyckte det räckte. Kanske kostar det pengar om man vill skriva mer. Kanske kommer detta inlägg klippas bort. Kanske (läs: definitivt) kommer jag då inte synas här mer.
Jag lägger inte pengar på "online-grejer". Det är nördigt.
(om candycrush vill bestrida detta påstående så kan jag till mitt försvar säga att det var ett svagt ögonblick med kanske en folköl för mycket inblandad och att jag verkligen behövde den där godisbomben för min självkänsla just då)
Hur som helst. Trots att jag redan vet vem jag är och är trött på att älta det så ger jag mig ändå på en ny, dock mycket komprimerad, sammanställning av mitt inre (vågar jag mig på ett nytt typsnitt för detta?):

Deltidsstudent, arbetslös i allmänhet, rastlös i synnerhet. Obotlig "allt-eller-inget"-människa, besserwisser som vet att jag inte vet ett skit. Älskar att grubbla över filosofiska ting (läs föregående paradox angående vetande så kanske du, liksom jag, blir smått galen). Älskar de jag älskar med varenda cell i kroppen, min mamma i synnerhet, och gör tamejfan allt för dessa relativt få individer. Kan hata ända nerifrån fotsulorna (bilder på djurplågeri gör mig mordisk) men har tack och lov ännu inte stött på någon i verkligheten som jag behövt känna mer än "allmänt ogillande" för. Kan vara fruktansvärt långsint men resignerar omedelbart inför en ärlig ursäkt. Jäkligt intelligent (ja, får jag skriva så?) men ibland pinsamt trögtänkt. Ganska söt för det mesta. Ganska snäll för det mesta (även om det inte alltid är från hjärtat). Skrattar lika högt som jag gråter. Kommer ofta för sent. Eller alldeles för tidigt. Kattmänniska. Gillar hundar. Så klantig att jag kan paja saker med en blick. Blir knäpp om jag inte får motionera. Blir knäpp om jag inte får tillfälle att koppla av. Är trött på att skriva denna text. Har beslutat mig för att lägga av.

Jahapp. Så blev det. Färdigexperimenterat med bloggen för nu.
Nu ska jag återgå till en skolbok, slutprov i privatjuridik nu på tisdag.
Tja!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror fan inte att det är många som läser mina sporadiska rader på detta ställe. Men det gör väl iofs inte så mycket, jag har en bunt handskrivna dagböcker undangömda som ingen läser heller (hoppas jag). Funderade ett tag på att skriva ut adressen...

Åh fan, det tog mig alltså hela 5 (!) timmar att hitta hit igen för att stilla mina törstande fingrar! Ok, jag insåg just att det där inte riktigt lät som jag hade tänkt mig. Skit samma.På fem timmar kan mycket ske. I alla fall om man är jag. Har hun...